Nu är det exakt en vecka kvar innan vi sätter oss på tåget och beger oss av mot nästa miniäventyr. Kan inte riktigt förstå att det har gått 4 månader. Ikväll blir den hejdåkalas med de andra utbytisarna vi har mött här.
Som alltid är det både vemodigt och roligt på samma gång. Tråkigt att åka härifrån eftersom jag trivts så bra, men jag saknar mitt liv hemma. Jag saknar mina vänner och min familj och han som får hjärtat att slå lite snabbare. Men snart, snart får jag åka hem och träffa dem alla.
Men lite mera äventyr skall jag allt hinna med innan allt återgår till det vanliga. Solen tittade fram idag och det blev en länk utan vindjacka. Oj, vad jag älskar sol och värme.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar