fredag 9 juli 2010
Sommartider, hej hej sommartider
Veckan har verkligen gått i värmens tecken och tur är väl det när man simmar 4 ggr om dagen nu för tiden. Träningarna på kvällarna har varit en pest och efteråt har man känt sig mer uttorkad än en kaktus i Saharas öken. Men nu är det två helt lediga dagar utan knog och utan fotboll. Hoppas det fina vädret håller i sig nu. Planerna?? Leka med syster yster imorgon och sen bara ta det lugnt tror jag att det blir. Nästa vecka kommer gullungarna och syster på besök och då hoppas vi på att mitt hår skall få sig en upp-piffning.
fredag 2 juli 2010
Raserfart och skrubbsår
Detta får bli ett inlägg som blir skrivet i raserfart för fotbollsvm börjar as we speak. Gårdagen spenderades tillsammans med syster, gullungen, gullungen II och Mr P i Ähtäri djurpark där vi bland annat träffade en björn som är var totalt miljöskadad och bytte posé var 10 sek. Den MÅSTE ha varit en fotomodell i ett tidigare liv. Men mer om detta än annan gång och förhoppningsvis lite bilder också.
Det jag ville ta upp var hur livet utvecklar sig. Som barn springer man runt och vill upptäcka ALLT. Det mesta är en ny och spännande upplevelse. Med tiden börjar vi gå med sakta lunk, för "det där har vi sett förut". Barnen klättrar upp på höga stenar och tänker att "Jag kan vad som helst" tills en vuxen ropar "AKTA så du inte faller ner" och då föds tanken att man kanske faktiskt kan göra sig illa. Barn springer i raserfart över asfalten tills de faller och gör illa knät. Nästa gång börjar de springa men stannar när tanken på hur ont det gjorde kommer tillbaka. Så småningom går man alltid lugnt och stilla.
Det jag ville ta upp var hur livet utvecklar sig. Som barn springer man runt och vill upptäcka ALLT. Det mesta är en ny och spännande upplevelse. Med tiden börjar vi gå med sakta lunk, för "det där har vi sett förut". Barnen klättrar upp på höga stenar och tänker att "Jag kan vad som helst" tills en vuxen ropar "AKTA så du inte faller ner" och då föds tanken att man kanske faktiskt kan göra sig illa. Barn springer i raserfart över asfalten tills de faller och gör illa knät. Nästa gång börjar de springa men stannar när tanken på hur ont det gjorde kommer tillbaka. Så småningom går man alltid lugnt och stilla.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)