If we ever meet again

Dagen har spenderats med att göra de sista ärenden som jag hade i staden. Lämnade in böcker till skolbiblioteket, troligtvis sista gången jag var där. Lämnade in filmer till stadsbiblioteket, sista gången jag gjorde det. Köpte upp mina innestående pengar som jag hade efter att ha köpt med "travelmugpress" och ångrat mig och blivit utskrattad av den expedit för att jag inte kunde bestämma mig, det blev två smak-syraper(-syraps? så blir det när man använder svengelska) chocholate och hazelnut. Haft hejdåmiddag och fått en liten klump i magen för att jag insett att det är inte mycket kvar nu. Packat lite mera saker ner i väskan och jag har stora förhoppningar på att få nertryckt allt i mina kappsäckar. Sista saken jag gjort idag är lite hemlig men jag kan ge en ledtråd iaf...

Städa städa varje fredag

L och jag har spenderat dagen med att putsa alla skrymslen och vrår i lägenheten och inte är vi färdiga ännu heller. Såhär noga städar ingen människa sitt hus. Av bilden att döma så stjälper mer än hjälper vår städning hittills men man skall aldrig titta på ett konstverk som är halvfärdigt.

3 dagar kvar.

Solen skiner solen skiner himlen den är blå

Dag 3 av solsken i Trondheim och L och jag bestämde oss för att åka ner till stan och ligga och sola på gräsmattan invid Nidälven. En slapp dag. En skön dag. Imorgon skall vi börja städa undan i lägenheten och packa saker i kappsäcken...

4 dagar kvar.

Final Countdown

Nu är det exakt en vecka kvar innan vi sätter oss på tåget och beger oss av mot nästa miniäventyr. Kan inte riktigt förstå att det har gått 4 månader. Ikväll blir den hejdåkalas med de andra utbytisarna vi har mött här.

Som alltid är det både vemodigt och roligt på samma gång. Tråkigt att åka härifrån eftersom jag trivts så bra, men jag saknar mitt liv hemma. Jag saknar mina vänner och min familj och han som får hjärtat att slå lite snabbare. Men snart, snart får jag åka hem och träffa dem alla.

Men lite mera äventyr skall jag allt hinna med innan allt återgår till det vanliga. Solen tittade fram idag och det blev en länk utan vindjacka. Oj, vad jag älskar sol och värme.

Beroende

Okej jag erkänner, jag är beroende. Helgen fylld av Gossip girl gav mersmak och jag skäms men jag kollade om tredje säsongen finns på bibban också. Det fanns den. Tyvärr är det någon, troligtvis 14 år gammal, som lånat den och någon annan, även denna troligtvis 14 år gammal, som reserverat denna säsong så jag kommer inte hinna se den innan jag lämnar Trondheim.

Då får man ta till plan B, vilket i detta fall betyder vilken annan IQ-befriad serie som helst och denna gång föll valet på: One tree hill. En serie som jag sett färre avsnitt av än det finns fingrar på en hand MEN som det fanns både säsong 6 & 7 inne. Här ser ni vad jag kommer vara upptagen med under påskveckan:

Jag kommer-jag kommer-jag kommer-jag är nästan där

I förra veckan hade jag handledning på mitt arbete, lite ändringar skall jag göra på det och sen är jag klar med skolarbeten i Trondheim. I helgen hade jag tänkt utforska staden lite men vädret var dåligt och istället har jag avverkat hela andra säsongen av Gossip girl. Idag står det på agendan att åka till skolan och printa ut mitt hyreskontrakt för Sthlm... Snart bär det av. 1½ vecka tills jag sätter mig på tåget.

Regntunga skyar

Här har nu varit grått, gråare, gråast i minst 4 dagar, kan var 8, vet inte helt för jag har suttit med näsan begravd i artiklar och böcker de senaste veckorna. Tycker att solen skulle kunna komma och hälsa på lite nu. Egentligen är det bra att vädret är såhär crap, känns inte lika hemskt att sitta inne och göra skolarbeten tills ögonen går i kors då.

8 dagar av plugg kvar och sen är det minisemester på 11 dagar förrän slutspurten inför sommarlovet påbörjas.

Saker man kommer undan med när man är under 160 cm

Detta inlägg kommer att behandla ett fenomen jag varit med om ett flertal gånger. Jag har valt att kalla det:

" Folk som ber som ursäkt trots att de inte gjort ngt"

Senario 1: Jag kommer gående nerför trappan som leder till utgången vid Arcada. Strax före jag är ner kommer jag på att jag skall gå på toaletten och svänger då till vänster mot garderoben och toaletterna (ni som studerar på arcada vet förhoppningsvis var jag är) och rundar hörnet. En pojke är på väg in i hissen och jag går rakt in i honom när jag inte ser mig för. Men tror ni att han börjar skrika och gorma om att "människa se dig för"? Nej, han säger : "Oj, ursäkta" Ursäkta för att du inte inte kunde förutse att jag skulle slänga mig runt hörnet utan att tänka på att det kanske står ngn där? För all del. Låt det inte upprepas. Senario 2: Jag skall gå på toaletten på tåget. Fliken under låset lyser lika vit som snövits hud och jag river upp dörren. Där står en man och kissar... Men nu då tänker ni, DÅ blir man väl förnärmad och kläcker ur sig "Hallå, det är faktiskt upptaget här..." Men nej. Igen får jag ett "Ursäkta". Ursäkta för att jag drog upp dörren mens du är på toaletten? Senario 3: Jag har varit på gym och skall gå och duscha, som vanligt river jag upp dörren och en flicka kommer emot mig och det är NÄRA att vi går in i varandra. Vi gör inte det dock. Ändå får jag ett : "Unnskyld" Eftersom detta var tredje gången gillt började jag fundera på varför alla känner ett behov att be mig om ursäkt när det antingen är mitt fel eller ingens fel och jag kom fram till att det finns bara en logisk förklaring. Det är för att jag är kort. De tänker "Hon är så liten, det kan inte vara hennes fel...alltså är det mitt." och sen följer ett

"Ursäkta"

-

Jag hittar ingen bra rubrik för dagen. Jag har suttit och skrivit på skolarbete, läst artiklar och sökt artiklar hela dagen. Roligare än så blir det nog inte idag som tur är får jag fara på zumba om en liten stund. Hade hemlängtan förra veckan så nu har jag suttit och lyssnat på Radio extrem och Vega Österbotten medan jag skrivit på skolarbeten för att hemhemma inte skall kännas så långt borta.

Underbara vår

NU har väl våren kommit hit på riktigt i alla fall? L och jag blev glatt överraskade när vi vaknade imorse, inte nog med att solen sken och det var varm och skönt, utan under natten hade en försvarlig mängd snö smält bort. Plötsligt var gången till huset bar, gräsmattorna tittade glatt fram och snöhögarna som igår kunde liknas vid Mount Everest hade reducerats till hälften av sin forna storlek. Sånt gillas. L och jag valde att ta vara denna underbara vårdag med att "gå på tur" upp till ett litet café som heter Estenstadshytta.

L njuter av solskenet och eplemost