Syster yster

Idag är tredje dagen utan mänsklig kontakt och jag märker att jag börjar bli lite rastlös. Min underbara systerdotter har ringt inte mindre än 2 ggr den här veckan och sagt "LEKA!!"... och det var nästan så jag satte mig på ett tåg hem i fredags för att åka och leka med henne men jag skall försöka hålla mig.
De senaste två veckorna har jag bara flamsat runt och nu märker jag att jag har abstinensbesvär efter min syster yster. Trots att vi slåss så stickorna yr och trots att hon är den person som vet precis vilka knappar hon skall trycka på för att irritera mig så har hon också blivit den person som jag kan prata med om vad som helst, när som helst av den enkla anledningen att jag känner för det.
När jag sitter och skrattar så tårarna sprutar och jag inte vet hur jag skall få stopp på det är hon den som sitter på andra sidan bordet och skrattar lika våldsamt medan sällskapet runt omkring utbyter förvirrade blickar... "Vad var det som var så roligt...?"

Jag älskar min syster tack vare alla hennes underbara egenskaper. Jag älskar min syster trots resten.